Sammanfattning av helgen

I torsdags kväll kom alltså Johanna ner till Skåne på besök. Det var så roligt att träffa henne igen! Vi pratade halva natten över några koppar gott grönt te. På fredagen lunchade vi till frukost på Govindas. Det var gott och prisvärt, som alltid, men brödet var godare när jag och C var där förra veckan. Efteråt spatserade vi på stan och gick bland annat till Bengtssons ost, där man kan vakuumförpacka sin ost. Mycket praktiskt om man som Johanna ska frakta den till Japan! Innan vi träffade Johannas bror stötte vi på en fransk utbytesstudent som hade problem med att öppna ett gratis bankkonto. Problemet var nämligen att det inte var gratis, vilket det vanligtvis är för studenter. Kanske gäller det bara svenska studenter med CSN eller något? I vilket fall som helst fick jag hennes e-postadress. Efter att ha ätit glass på glasskulturen åkte vi till Malmö för Malmöfestivalens sista dag. Vi åt supersmaskig currygryta med ris hos Djurens Rätt, sen åt vi glass igen. (Jag är inte längre ett Tuc, utan en glass...) På kvällen kom Axel och Johan och gjorde oss sällskap då vi såg smått fantastiska First Aid Kit, sedan något jobbigt vid namn Familjen, en rolig KAKA med ett grymt hängivet fan och slutligen en eller ett par låtar med Slagsmålsklubben. De sistnämnda var ju roliga och så, men jag hade hellre sett att First Aid Kit fick inta Stora scenen (även om det kanske hade förtagit lite av stämningen). Då vi kom hem slappnade vi av med fotspray och grönt te, och sen blev det presentutdelning! Förutom Lugnås-morötter (som var supersmaskiga ugnsbakade tillsammans med potatis och lök till dagens middag) och rödbetor (som jag delvis planerar att använda till rödbetsrisotto) fick jag en leverans av diverse japanskt i matlagningsväg. Friterade sockriga sötpotatispommes, furikake med perilla (min absoluta favorit!), matcha och två tuber med pasta, den ena med en stark grön sak med yuzu och den andra med umeboshi, det vill säga inlagda plommon. Hittills har jag bara provat yuzu-pastan. Jag smaksatte en quorn- och kokosgryta med den, och resultatet blev mycket smakligt! Den var lite starkare än vad jag trodde, märkte jag när jag klämde ut en liten kladd för att provsmaka, men i kombination med kokosmjölk blev den aningen mildare. Här nedan är en bild på resultatet. Som synes (kanske) stoppade jag i lite minimajs, lök och spenat också.


Som om det inte skulle vara nog bakade jag muffins också. Jag misstänker att det är mitt sätt att hantera stressen inför en tenta (som jag för övrigt skrev idag). De smaksattes med citronsaft från den stackars citronen vars skal jag rev ner i risotton för några dagar sedan, saft och skal från en apelsin samt en hel del kryddor. Vi har ett par dessertkryddor som jag har varit sugen på att prova några gånger, och nu var det dags! Den sorten jag använde heter sweet masala, vilken innehåller bland annat fänkål, anis, kardemumma och kanel. Sammanfattningsvis blev det alltså väldigt mycket julkänsla över dessa goda muffins!


Det finns några kvar. Den som vill får paxa mig, jag tar med muffins! Halv sju imorgon ska jag dock på Jessicas danspass på Friskis & Svettis, så då kan jag inte.

Kärt nästan halvjapanskt besök

Snart kommer Johanna! Kära Johanna som jag inte har sett sedan februari, som har flyttat till Japan där hon har jobb och (nästan) make. Om än för bara någon dag. Nästa gång blir kanske i Japan, vem vet!

En annan sorts bibel

Jippie, nu har ett av Ikea-katalogens 198 miljoner exemplar kommit hit! Dags att ta en välförtjänt paus i tentapluggandet.

(Noterade att framsidan inte bara pryds av Ikea-möbler, utan även av en stilig iMac. Grattis Apple!)

Hej höst & indiskt i Lund

Igår åkte C hem till Frankrike. Fullpackade resväskor och Hej då, till nästa gång. Då åker jag dit. Vi hann med lite innan han åkte dock. Vi besökte en nyöppnad restaurang i Lund, Masala House, som ligger på Klostergatan. Den får fyra currygrytor av fem möjliga. Maten var fantastiskt god och fint presenterad. Det var inte en brun sörja som jag nästan vant mig vid när det gäller indisk mat, utan min portion var gul och C:s härligt rödrosa. Smakerna var toppen, och naanbrödet gudomligt. Riset var perfekt kokt och blandat med hel spiskummin. Det som drar ner totalbetyget är servicen. Vi var där sent en måndagkväll och det var två andra personer där, som dessutom nästan var färdiga att gå. Okej, servitrisen ville säkert gå hem, men när vi satt där och försökte få ögonkontakt med henne, så sprang hon runt och diskade, städade kaffebryggaren och gud vet vad. (Kanske tyckte de inte att dessert är en bra idé en vanlig måndag?) Det som började så bra. För ja, precis när vi kom var det bättre. Nåja, inte är det en anledning att inte komma tillbaka, så gott var det. Och lokalen som ligger på innergården, ljus och enhetlig med utsikt över köket, det kändes väldigt intimt. Priserna är väldigt konkurrenskraftiga. Det dyraste på menyn kostar 129 kronor om jag inte minns fel, och det finns en hel del att välja mellan, inte minst vegetariskt. Hett tips alltså! Och förhoppningsvis var den mindre bra servicen en engångsföreteelse.

Det kretsar ofta kring mat, och nästa stycke är inget undantag. Igår var det nämligen dags för C att prova en skånsk specialitet, spettkaka. I Eslöv ligger Nordqvists spettkaksbageri där de har gjort spettkaka sedan femtio år. Ännu idag använder de samma maskineri som då, och i butiken kan man köpa alltifrån en påse med spettkaksbitar till stora spettkakor på flera tjog ägg (för det är efter antalet ägg storleken räknas). För de som inte smakat spettkaka kan jag tala om att smaken inte direkt är revolutionerande. Det är en marängliknande skapelse som innehåller färska ägg, socker och potatismjöl* och som är spritsad runt en snurrande rulle. Den är hård att bita i, men smälter direkt när den kommer i kontakt med lite fukt. (Därför är det av vikt att förvara den lilla bakelsen torrt om man vill behålla originalkonsistensen...) I Sverige är det inte mycket som har skyddad ursprungsbeteckning, men spettkaka finns bland dessa. Inte särskilt dyrt är det heller, med tanke på hur mycket ägg det är i. Det är inte menat att vara reklam för Nordqvists, men de säljer inte bara sin spettkaka i butik, utan också på Bondens egen marknad på Drottningtorget i Malmö på lördagar (från och med 30 augusti i höst). Där hittar man närproducerat och småskaligt när bönderna säljer grönsaker, frukt, kött, och Hvens getost till exempel. Mums!


* Jag älskar korta innehållsförteckningar!

Sommarens sista dagar

Sedan sist har det hunnits med en hel del! En cykeltur på soliga Bornholm, återbesök på Ven i samband med C:s födelsedag, middag på Mediterranean, Malmöfestival, och inte minst studier för min del. Den här sommaren har jag nämligen provat distansstudier, och nu börjar successionsrätt, fastighetsrätt, associationsrätt, skadeståndsrätt, arbetsrätt, straff- och processrätt samt all annan rätt vi har hunnit avhandla sedan mitten av juni, lida mot sitt slut. Tentan i juridisk introduktionskurs (15 poäng) går på söndag och jag håller som bäst på med att klura på frågor från gamla ex-tentor. Det är verkligen intressant med juridik. Jag vet inte om det beror på att vi inte gräver hur djupt som helst i lagarna, men jag känner att om jag inte får jobb efter att jag läst färdigt mitt program så ställer jag mig inte främmande till att läsa lite mer juridik. Men ingen dubbelexamen! Jag trotsade min rädsla och kollade mitt skuldbesked på CSN för någon vecka sedan, och det var horribelt. En vis man (oh well...) sa en gång: "Den som är satt i skuld är inte fri", och det ser ut som om jag aldrig kommer att bli fri. Nåja, jag har ju haft roligt under tiden! Så, som min kloka faster, ska jag tänka när jag betalar av min studieskuld.

På grund av att min kamera valde att strejka när vi var på Bornholm blir det inga bilder därifrån, men jag kan berätta lite vad vi gjorde i alla fall. Under två dagar för en dryg vecka sedan cyklade vi uppskattningsvis 65-70 kilometer under två dagar, på slingriga skogsstigar på den nordvästra delen av ön, östra kustens snabba backar och inlandets raksträckor på småsten i motvind. Det blev en tur från Rönne vidare norrut längs kusten till Hasle och sedan mot Sandvig-Allinge första dagen, då vi även hann med att besöka ruinen Hammershus och några rökerier där vi åt lunch och middag. Natten tillbringades på hotellet vid hamnen i Sandvig. Andra dagen, solbrända, något slitna och ömma i baken, hoppade vi upp på cyklarna och begav oss mot Gudhjem, dit vi kom fram lagom till lunch. Vi tillbringade några timmar där, och det blev också resans favoritstopp. Hett tips att planera in en tur till Gudhjem om färden bär av till Bornholm alltså! På eftermiddagen hade vi sen den långa genomresan, tvärs över inlandet, innan vi kom fram till Rönne igen. Vi hade jättebra nya sjuväxlade cyklar från Bornholms cykeluthyrning, annars vet jag inte hur vi skulle ha klarat det hela. Det var en kraftprövning! Nästa gång tar vi den sydöstra delen av Bornholm!

Från Ven finns det däremot bilder. De flesta har C tagit. Vädret var omväxlande och rätt vad det var kom det en skur! Lyckligtvis är solen aldrig långt borta på Ven.






Dags för mig att återgå till mina studier!

Mölle & Sandhammaren

Innan hösten kom till stan passade vi på att göra lite badutflykter utflykter, C och jag. Vårt första stopp blev den klassiska badorten Mölle på Kullen. Efter att ha intagit vår medhavda picknick gick vi till en av stränderna längs kusten för att svalka oss. Vattnet var nästan varmt, men då vi hörde historier om brännmaneter tyckte vi inte att det var särskilt roligt längre, så det blev några snabba dopp. I övrigt var det kul att betrakta människorna på stället. Pärlor till badkläder verkade vara den gällande klädkoden. I vilket fall som helst så var det en mycket fin utflykt. Mölle är ett sympatiskt litet tillhåll, om än med stenig strand. Det har i och för sig sina fördelar, eftersom sand överallt inte heller är särskilt roligt. Så här såg det ut i alla fall:




Nästa uppehåll var Sandhammaren. Vi var på väg redan vid förra värmeböljan, men då kom vi lite drygt till Löderup misstänker jag. (Vi gick längs stranden från Kåseberga.) Nu kom vi i alla fall fram till vårt slutmål. Bussen stannade på en vältrafikerad väg mitt ute i ingenstans kändes det som, sedan var det bara att traska den dryga kilometern som skulle leda oss till den milsvida sandstranden på Skånes sydostkust. Det var många busslaster (eller snarare billaster) människor som tyckte att Sandhammaren var en bra idé denna sommarsöndag, men tack vare att stranden är så vidsträckt kunde vi hitta vår lilla lugna plats i solen, ungefär. Vattnet var varmt och skönt, faktiskt, och havsbottnen fri från läskiga saker som sten och tång. Det enda läskiga var de starka strömmarna, och jag läste någonstans att Sveriges största skeppskyrkogård finns där utanför. Inte helt otippat. Här följer några bilder:







Vi hann med en del innan det blev ruggigt väder igen! Helsingborg och grillfest # 2 på Vildanden dessutom. Imorgon åker vi till Bornholm, så det är bara att hålla tummarna för att det åtminstone inte regnar på oss!